”Skepnaden svävar sakta nedför de sista trappstegen och Tyra blir iskall i magen. Spöken och andar finns ju inte. Eller? Ändå kommer en rakt mot dem och nu vet hon inte vad som är bäst: att skrika eller springa.”
Tvillingarna Tyra och Hugo är på semester vid kusten tillsammans med sin pappa. Men det blir inte alls som de tänkt sig. Pappa bara jobbar, vädret är uselt och hotellets ägare, Agata, är minst sagt konstig. Hon säger att de absolut inte får gå upp på vinden.
Dessutom har hotellet inga andra gäster. Det går nämligen rykten om att det spökar i huset. En kvinna från förr i tiden … Kan det verkligen stämma?
Det finns inga spöken, säger pappa och Tyra vet ju att han har rätt. Ändå …
Varför är hissen så konstig? Och vem är kvinnan på tavlan i korridoren? Tyra och Hugo bara måste gå upp till den förbjudna vinden och undersöka saken. Finns svaret där?
Den vita anden är en lagom kuslig berättelse som är perfekt både att läsa själv och för högläsning. Författaren Åsa Öhnell har skrivit böcker för nästan alla åldrar, framför allt spänning och feelgood. Hon har fått flera stipendier och även vunnit Barnens romanpris i Karlstad.
Maggan –
När barnen Tyra och Hugo åker på semester med pappa händer det spännande saker. Det gamla hotellet de tar in på nere vid stranden ger rysningar efter ryggraden. Vad var det för skepnad de såg skymta i fönstret innan de gick in? Syskonen börjar genast fantisera om andar och spöken, särskilt när de får rum nummer tretton. Den bleka, rynkiga Agata, som arbetar där, varnar dem och säger att de absolut inte får gå upp på vinden. Men när de hör mystiska ljud därifrån blir de förstås nyfikna. Är det den vita anden som gömmer sig däruppe? Pappa bara arbetar fast han skulle vara ledig och barnen går på upptäcktsfärd. Eller är det spökjakt? När de hittar en dagbok kan de förstås inte låta bli att läsa. Vem var Flora? Lagom ruskig och mysryslig stämning gör Den vita anden till en perfekt bok för barn i åldern 6-9 år.
Malin –
Har läst ut denna spökhistoria som precis som det står på baksidan, är lagom kuslig. Det är riktiga spöken men de är inte farliga eller agerar på ett sätt som kan skapa mardrömmar.
Välskriven med fina illustrationer lite då och då. Lättläst utan att vara fattig på detaljer. Rekommenderar den!