Sommarlov – sol, bad och glass. Men också spöken! Elvaåriga Andrea funderar mycket på livet och alla måsten. Hon går sin egen väg och har dessutom förmågan att se spöken.
På sommarlovet ute i skärgården börjar dagarna kantas av mystiska händelser. Mat spills ut, meddelanden lämnas på kylskåpet. En morgon vaknar Andrea av att någon sitter på hennes bröstkorg. Vem är det som spökar och varför? Kommer Andrea lyckas rädda sina morföräldrars lantställe Monte Bello innan det är för sent?
Spöksommarnätter är en bok om att välkomna det som är konstigt och udda, hur man hanterar stora förändringar och om att ha vänner som ingen annan verkar se.
Boken lyfter också frågor kring funktionsvariationer och att vara rädd för att bli utbytt eller ensam.
Marias bokhylla –
Det är sommarlov och Andrea åker till mormor och morfar ute i Skärgården. Dels för att njuta av de sista veckorna på lovet, men också för att lillebror snart ska födas och efter mammas olycka kan alla behöva lite lugn och ro. Problemet är bara att Andrea har en förmåga att se spöken, och en morgon vaknar hon av att någon sitter på hennes bröstkorg. Men vem? Oavsett, verkar det inte direkt som att det är en trevlig gengångare utan någon som vill jaga bort mormor och morfar från deras lantställe Monte Bello.
Andrea som huvudkaraktär är spännande och jag gillar att fokus verkligen ligger på henne och att persongalleriet är väldigt smalt, för det verkar vara precis en sådan person Andrea är. En som inte förstår meningen med alla småsaker, omskrivningar, onödigt lull-lull och så vidare utan någon som vill att det ska vara rakt på sak och direkt. Därför blir det också spännande att hon kan se spöken och prata med trädgårdstomten Nisse, något som inte alla andra kan eller förstår. Oudhuis själv beskriver Andrea som en blandning mellan Pippi Långstrump och Sherlock Holmes, och det kan jag hålla med om till hundra procent.
Det är lagom läskigt men samtidigt nog spännande för att hålla läsintresset vid liv. Och förutom det övernaturligt läskiga tillkommer också hur det kan kännas när ens vardag drastiskt ändras och aldrig blir som den har varit förut. Inte nog med att Andrea ska få ett småsyskon, hennes mamma har också behövt amputera ett ben efter en olycka och kommer aldrig heller vara exakt likadan som hon var innan. Det kan jag verkligen uppskatta i en sådan här typ av bok, att det övernaturliga problemet blandas med mer vardagliga som får plats och kan verka igenkännande men ändå inte är bokens huvudsakliga handling.
Textstorleken är relativt stor och bokens 120 sidor är uppdelade på 21 kapitel utan illustrationer. Jag kan tycka att det är lite synd att det inte finns några små svartvita illustrationer emellanåt, speciellt eftersom Mattias Noréns omslag är så himla fint och fantasieggande. Men, berättelsen klarar sig fint utan. Språkligt flyter det på utan problem.
Malin –
Andrea är en mycket speciell flicka. Dels har hon autistiska svårigheter även om det inte uttalas, vilket är positivt att dessa svårigheter ändå inte alltid sätts i samband med NPF, svårigheter med ljud, konsistens,förändringar mm finns ju även hos normalstörda barn. Andrea upplever sig ändå annorlunda och är orolig inför förändringen det innebär att få en lillebror, vilket jag tror många barn kan känna igen sig i.
Allt detta ingår i historien men Andrea har ju också förmågan att se spöken och prata med trädgårdstomtar. Historien är bitvis riktigt läskig men inte hela tiden så för den som är lite skraj går det riktigt otäcka snabbt över.
Rekommenderar den, speciellt om du känner ett barn som kanske behöver se någon annan som upplever lite utanförskap.