– Varför har ingen sagt nåt? är hon tvungen att fråga Penny.
Samtidigt börjar de andra stöka runt på sätena och packa ihop sina saker.
– Förlåt, viskar Penny tillbaka. Det var Mira som sa att vi inte fick säga.
Elina ska åka till Furuvik med fotbollslaget. Hon vågar inte åka någon karusell, men det är det ingen annan än Sara som vet.
– Jag vill inte heller åka, viskar Sara när de andra pratar om berg- och dalbanor. Vi kan spela på hjulen i stället.
När dagen kommer blir Sara sjuk och kan inte följa med. Men det ska Mira, hon som ena sekunden kan vara superrolig och nästa sekund jättejobbig. Ibland riktigt taskig. Och så ska Kim med, tränaren Mattis bonusbarn.
På bussresan får Elina reda på något som Mira hemlighållit för henne, men varför egentligen? Och vem är den där Kim? Varför måste han spela med Elinas fotbollslag trots att han är kille?
Snurrigt, Elina är en bok om att våga vara sig själv och om att alla bär på egna hemligheter som gör en unik.
Malin Ottosson –
Det som först fångar end uppmärksamhet är ju framsidan, är inte illustrationerna härliga? Jag blir liksom glad av alla färgerna!
Men den här boken tog upp många ämnen på ett sätt som jag verkligen gillade. Dels har Elina diabetes och det hon måste tänka på i sin vardag vävs in på ett naturligt sätt. Boken tar också upp utanförskap pga rasism och fördomar, förklarar hur det kan vara för transpersoner samtidigt som det uppstår vardagliga konflikter mellan vänner. Det kanske låter som att det är too much of everything i den här, men det funkar faktiskt oväntat bra.
Marie Eggimann –
Detta var bok 2 i serien om Elina och helt klart dumt att inte läst den 1 i serien.
Jag tror detta skulle vara en perfekt kapitelbok i klass 2-3 i skolan, det finns mycket igenkänning. Den handlar om hur det känns när bästisen blir sjuk, går det att vara tre och så tar den upp hur det är att vara född tjej men känner sig som kille. Helena skriver boken på ett bra sätt och det finns en hel del att tänka till på och diskutera.