Jag heter Ellen och är en person som har stora känslor, många färgpennor, och en tillknycklad trumpet som jag kan spela på. Jag är född i Mölndal 1986 och bor i Göteborg tillsammans med min sambo och vår dotter (som låg i magen när jag fick frågan om jag ville rita Ester). Jag jobbar som lärare på högstadiet, vilket är något av det roligaste jag vet.
Jag älskar att spela musik – allra helst med mina syskon, min sambo och våra gemensamma kompisar, och jag tycker det är underbart att sjunga i kör. Jag sjunger stämsång med min syster och systerdotter när vi åker bil, och jag hittar på egna barnvisor till min dotter som handlar om hennes olika nallar samt vad hon sysslar med om dagarna. Mer än något annat nästan älskar jag att rita ”gubbar”. De lever i fingrarna på mig och tar sig ut på vartenda papper som råkar hamna framför mig. Hästar och cyklar ritar jag inte av princip. Jag har en mamma Eva och en pappa Bengt som har tittat på varenda teckning jag har skapat sedan jag var barn och gett mig feedback och beröm om vartannat – och för det är jag för evigt tacksam. Dessutom fick jag alltid låna mammas riktiga papper och penslar, så att det skulle bli bra.
Jag går på så mycket teater, museer och konserter jag bara kan, och tycker att kultur är livet – vare sig det är ett litet lussetåg på förskolan eller en stor uppsättning på operan. Dessutom älskar jag att vara ute i naturen i nästan alla väderlekar och att märka allt som händer där: skalbaggar som har vält, att luften är disig, hur färgerna skiftar, och allting som min dotter får syn på.
