219.00 kr
Beställningsvara med längre leveranstid.
Varje dag räddar Klara sin pappa, men den här dagen finns han ingenstans. Klara tänker att det ordnar sig. När allt är på väg att ordna sig måste hon välja mellan att rädda sin pappa eller sig själv.
Boken öppnar för samtal om bland annat relationer, lögner, pinsamma föräldrar och livets små bästa stunder. Författaren Eva Edberg växte upp i familjehem och har skrivit flera omtyckta barn- och ungdomsböcker.
Har fått litteraturstöd från Kulturrådet!
Hårdinbunden med 32 sidor
För att ta del av leverans- och köpvillkoren i sin helhet läs mer här.
| Vikt | 0.22 kg |
|---|
Varje dag räddar Klara sin pappa, men den här dagen finns han ingenstans. Klara tänker att det ordnar sig. När allt är på väg att ordna sig måste hon välja mellan att rädda sin pappa eller sig själv.
Boken öppnar för samtal om bland annat relationer, lögner, pinsamma föräldrar och livets små bästa stunder. Författaren Eva Edberg växte upp i familjehem och har skrivit flera omtyckta barn- och ungdomsböcker.
Har fått litteraturstöd från Kulturrådet!
Hårdinbunden med 32 sidor
För att ta del av leverans- och köpvillkoren i sin helhet läs mer här.
| Vikt | 0.22 kg |
|---|
"Eva Edberg är tillika illustratör och hon har även skrivit boken Det ordnar sig, det ordnar sig om samma Klara, fast som nioåring. Författaren skriver utifrån egen erfarenhet av uppväxt som fosterbarn, vilket märks i den trovärdiga och gripande gestaltningen av motstridiga känslor hos Klara gentemot pappan. De jobbiga känslorna kommer även fram starkt i illustrationerna där Klaras expressiva kroppsspråk och minspel avslöjar hennes oro. (…) Klara räddar pappa med korvmackan är en viktig bok i förskola och skola, både för identifikation, empati och förståelse."
/Lektör Birgitta Mark, Publiceras i BTJ-häftet nr 19, 2018.
Jag läste precis din bok. Den är jättefin på många sätt. Såklart blir jag extra rörd när jag tänker att det är du och din uppväxt, men det är en viktig bok för många barn och unga. Vi har ju en del elever som har haft en liknande barndom som du. Om man läser den som liten tror jag verkligen att boken kan skapa igenkänning och vara en del av någon sorts läkningsprocess.
/Gymnasielärare Micke Sundin
[…] " Jag har läst boken tillsammans med ett par mindre barngrupper på förskolan, barnen är 3-5 år. Boken uppskattades av barnen och de tyckte att katten var fin. Själv tycker jag att boken är tragisk, men hoppfull och väldigt fin. Jag tror att de barn som känner igen sig i Klara kommer att tycka om boken. Jag tror också att barn som inte känner igen sig i Klaras situation kommer att tycka om boken ändå. Pappans missbruk och Klaras oro finns med i hela berättelsen, men här finns också plats för kärlek, vänskap, bullar och en liten katt. Illustrationerna är fantastiska och förmedlar alla Klaras känslor tydligt. Jag tycker att boken passar barn i åldern 4-7 år ungefär. En viktig bok!"
Treåringen tycker: Jag gillar också korv och bulle. (I övrigt inte så intresserad.)
Mamman tycker: Bokens tema är jätteviktigt! Och jättefint upplagt. Det finns massa saker att prata om med barnen i den här boken, och den passar jättebra på en förskola, tror jag, men även hemma. Den var lite svår att greppa för min treåring och jag tror att det till viss del beror på bilderna som är lite röriga och inte alltid låter personerna se likadana ut från bild till bild, vilket också har gjort att han inte har velat läsa den igen. Känslan på bilderna för mig som vuxen är lite Alfons Åberg, men rörigheten finns där även för mig.
Något jag fullständigt älskar, det är slutet. Jag blir alldeles varm i magen av det och det får mig att tro på mänskligheten lite mer igen.
Lektör Birgitta Mark –
"Eva Edberg är tillika illustratör och hon har även skrivit boken Det ordnar sig, det ordnar sig om samma Klara, fast som nioåring. Författaren skriver utifrån egen erfarenhet av uppväxt som fosterbarn, vilket märks i den trovärdiga och gripande gestaltningen av motstridiga känslor hos Klara gentemot pappan. De jobbiga känslorna kommer även fram starkt i illustrationerna där Klaras expressiva kroppsspråk och minspel avslöjar hennes oro. (…) Klara räddar pappa med korvmackan är en viktig bok i förskola och skola, både för identifikation, empati och förståelse."
/Lektör Birgitta Mark, Publiceras i BTJ-häftet nr 19, 2018.
Lärare Micke Sundin –
Jag läste precis din bok. Den är jättefin på många sätt. Såklart blir jag extra rörd när jag tänker att det är du och din uppväxt, men det är en viktig bok för många barn och unga. Vi har ju en del elever som har haft en liknande barndom som du. Om man läser den som liten tror jag verkligen att boken kan skapa igenkänning och vara en del av någon sorts läkningsprocess.
/Gymnasielärare Micke Sundin
’@karinaskerinforfattare –
[…] " Jag har läst boken tillsammans med ett par mindre barngrupper på förskolan, barnen är 3-5 år. Boken uppskattades av barnen och de tyckte att katten var fin. Själv tycker jag att boken är tragisk, men hoppfull och väldigt fin. Jag tror att de barn som känner igen sig i Klara kommer att tycka om boken. Jag tror också att barn som inte känner igen sig i Klaras situation kommer att tycka om boken ändå. Pappans missbruk och Klaras oro finns med i hela berättelsen, men här finns också plats för kärlek, vänskap, bullar och en liten katt. Illustrationerna är fantastiska och förmedlar alla Klaras känslor tydligt. Jag tycker att boken passar barn i åldern 4-7 år ungefär. En viktig bok!"
Marias bokhylla –
Treåringen tycker: Jag gillar också korv och bulle. (I övrigt inte så intresserad.)
Mamman tycker: Bokens tema är jätteviktigt! Och jättefint upplagt. Det finns massa saker att prata om med barnen i den här boken, och den passar jättebra på en förskola, tror jag, men även hemma. Den var lite svår att greppa för min treåring och jag tror att det till viss del beror på bilderna som är lite röriga och inte alltid låter personerna se likadana ut från bild till bild, vilket också har gjort att han inte har velat läsa den igen. Känslan på bilderna för mig som vuxen är lite Alfons Åberg, men rörigheten finns där även för mig.
Något jag fullständigt älskar, det är slutet. Jag blir alldeles varm i magen av det och det får mig att tro på mänskligheten lite mer igen.