Allt är nytt hos Alma är en bilderbok för 3-6 år om Alma som ska flytta med sin mamma till en lägenhet. Lägenheten ligger långt ifrån Almas förskola så hon måste byta förskola. Almas föräldrar är inte kära längre och därför ska de inte bo tillsammans. Alma vill inte flytta, vill inte byta förskola. Pappa säger att hon ska bo hos mamma ibland och pappa ibland men vad innebär �…�ibland”? Ingen av de vuxna lyssnar på Alma när hon ställer den frågan. En bok om omställningar och sorgen det faktiskt ofta kan vara när föräldrar flyttar isär och när barnets liv påverkas på olika sätt. Men också en bok om att det nya också kan bli bra. Plus för att boken tar upp olika familjekonstellationer. Lite trist att upplägget är att Alma ska bo hos pappa varannan helg. Så klart finns det många barn som gör det men det blir ju vanligare och vanligare med varannan vecka tänker jag?
Jag gillar illustrationerna särskilt de söta små djuren som finns med på varje uppslag och som lever sitt egna liv i bilderna. Bra med böcker om skilda föräldrar som man kan läsa tillsammans med sina barn om man ska just separera men också att läsa för vilket barn som helst eftersom många kompisar kan ha skilda föräldrar.
Läs mer
Ann Fagerberg Embretsen
Det går åt ganska mycket tejp
Femåringarna tycker: Femåringarna tycker väldigt synd om Elis som inte alls blir förstådd och tycker att det är konstigt att de vuxna tror att han mår dåligt när han egentligen bara vill få ner ljudnivån när det är jobbigt. Det är väl inte alls konstigt, det är ju som mammas öronproppar för att inte behöva höra det högsta ljudet. De tycker att Elis bygge är jättebra och vill …genast hoppa in i boken och hjälpa till. De lovar att (försöka) vara tysta om de får vara med.
Åttaåringen tycker: Åttaåringen är mycket imponerad över Elis byggförmåga och önskar nog egentligen att han också hade en så stor borg som Elis har. Sedan har han inte så mycket annat gemensamt med Elis eftersom han själv älskar ljud och människor och gärna nya sådana. Men, han förstår och tycker att Elis är klok som har tagit med sig något som gör att han klarar av kalaset och tycker att de vuxna är jättetråkiga som inte förstår, lyssnar eller väntar på svar när de frågat en fråga.
Mamman tycker: Barnböcker som kan få både vuxna och barn att fundera över hur de beter sig mot andra/varandra är ett bra sätt att få igång diskussioner. Här finns det att prata om. Både om kreativitet, ensamhet (självvald eller inte), kalas, sociala sammanhang, hur man kan hantera jobbiga situationer och hur vi kan tycka/vara olika, men också hur vi väljer att lyssna på varandra. Det gör ont i magen på mig att se hur Charlies mamma frågar en massa, låter bli att vänta på svar och drar egna slutsatser istället för att tala om för de skrattande barnen att de beter sig dåligt. Och att hon låter Elis bli problemet som ska skuffas undan.
Anna Lindholm har skrivit en fin berättelse om Elis som hellre ser men inte syns, och berättelsens tempo passar väldigt bra med det som känns som Elis personlighet. Josephine Ekdahls illustrationer förstärker och förgyller berättelsen på exakt rätt plats.
Läs mer
Marias bokhylla
Det går åt ganska mycket tejp
En fantastiskt fin och viktig berättelse som verkligen berör! Hög igenkänning för högsensitiva och en ögonöppnare för andra. Imponerad över de träffsäkra detaljerna, värmen och humorn, såväl i text som bild. Det kommer garanterat uppstå många värdefulla samtal bland de barn och vuxna som läser. Jag hoppas på många möten med Elis framöver.
Eva Heinz
Det går åt ganska mycket tejp
En verkligt vacker berättelse som kanske blir ännu viktigare för dem av oss som normalt inte ser världen genom Elis ögon. Ett extra plus för den underbara relationen mellan Elis och morfar. Morfäder som fortfarande skriver gammelbrev behöver också uppmärksammas ;).
Mats
Det går åt ganska mycket tejp
Den här boken är en sån fin liten skatt. Jag känner med Elis i allt som pågår i hans inre värld och det verkligen bubblar fint av igenkänning i hjärtat. Från en högkänslig till en annan. Tack för att barn som har den här typen av egenskaper uppmärksammas, det var verkligen på tiden! 🙂