Hedda griper tag i sin brors arm.
– Vad som än händer idag, väser hon och stirrar stint på honom. Vad som än händer där inne får du inte visa att du är rädd.
Pelle och Hedda har sett fram emot spökfesten med sin nya klass. På den gamla skolan blev de alltid retade. Här har de fått en ny chans och nu gäller det att passa in.
Men när pappa råkar släppa av dem på fel adress hamnar de i ett hus som verkar obebott. Eller?
Mystiska ljud hörs och Hedda får syn på ett brev under golvplankorna. Det är något skumt med det. Vem har egentligen skrivit det?
När syskonen till slut hamnar på den riktiga festen får de höra en hemsk historia från det förflutna. Spökar det verkligen i det övergivna huset?
De bestämmer sig för att ta reda på mer. En av frågorna är nämligen så stor att de inte kan släppa den: Varför står deras namn på brevet under spökhusets golv?
Lärarhandledning: Ladda ner
Ur BTJ:s recension
”Brevet i det övergivna huset är skriven av Åsa Öhnell som tidigare givit ut bland annat serien Klarabelladeckarna. […] Ödehuset de hamnat i visar sig vara fel hus och när de till slut kommit fram till den riktiga festen hos Molly berättar klasskompisarna om ödehusets ruskiga historia. Syskonens nyfikenhet är väckt. Vem skrev brevet? De måste gå tillbaka för att hämta det! […] En lagom spännande spökberättelse som innehåller viktiga teman och bra diskussionsämnen, som rädsla, mobbning och att vilja passa in.”
Lektör Monica Knutas, BTJ-häfte nr 16, 2026.
Maggan –
Syskonen Hedda och Pelle är bjudna på maskerad – en riktig spökfest. Båda är väldigt nöjda med sina utklädslar och peppade. De har nyligen börjat i en ny skola, eftersom de blev mobbade på den förra. Därför känner de inte sina nya klasskamrater så väl ännu. Pappa är en ängslig och stressad typ och råkar läsa fel på adressen. Han stannar framför värsta spökhuset med en vildvuxen trädgård där en ruskig fågelskrämma tronar. Är det verkligen här festen ska vara?
När de hör pianotoner traskar syskonen ändå in i det gamla huset. Trots att Pelle egentligen inte vill. Han är inte lika modig som sin lillasyster. Men det är tomt, inga andra barn, ingen spökfest. I ett rum finns det bara en möbel – en stor svart flygel. Då var det förstås från den som pianotonerna kom förut. Men vem spelade i så fall? Mellan golvplankorna får de plötsligt syn på ett brev. De kan knappt tro sina ögon när de läser vem det är till.
När pappa inser att han har släppt av barnen på fel ställe kommer han tillbaka. Väl på den rätta festen får Hedda och Pelle höra den kusliga berättelsen om det övergivna huset. Men är det möjligt att det spökar på riktigt där? De kan inte släppa känslan att det varit någon mer inne i huset och någon spelade ju på flygeln. Det finns bara en sak att göra – återvända till det gamla huset och ta reda på sanningen.
Här tar berättelsen fart och en gammal sorglig historia nystas upp. Inte bara huset utan också pappa bär på en stor hemlighet.
Åsa Öhnell, med en hel rad barn- och ungdomsböcker bakom sig (många deckare), har nu skrivit en spännande spökberättelse som tar upp viktiga teman, som bl.a. mobbning och rädsla. Det är lagom läskigt. Texten är lättläst och luftig med många rappa dialoger.
Det finns även en lärarhandledning att beställa som hjälp vid diskussion i klassen.